Tankemönster & Värdeteori

Ditt tankemönster visar din syn på omvärlden och dig själv

Människor är olika. Vi ser inte likadana ut. Vi kommunicerar inte på samma sätt. Och vi har olika sätt att tänka. Vissa fokuserar på detaljer, andra ser saker i stort. Någon tycker resultatet är viktigast, andra prioriterar vägen dit. Hur du tänker påverkar hur du kommunicerar och tar beslut. En människa har mer än 40 000 tankar under en dag. De flesta av dessa är slumpmässiga och följer vanemässiga mönster.

I Clarity of Mind får du din egen individuella tankemönsterkarta. När du får klart för dig hur ditt tankemönster ser ut, förstår du dig själv och andra bättre. Den här förståelsen kan hjälpa dig att utvecklas, både i arbetslivet och privat.
Du tänker och fattar beslut med hjälp av sex olika tankecenter. Dessa center arbetar oberoende av varandra men också tillsammans. En Hartman-Kinselprofil, eller tankeprofil visar hur du använder dina sex tankecenter vilket skapar ditt unika tankemönster.

Hartman-Kinselprofilen har sin grund i filosofin och mera specifikt inom området axiologi. Axiologi kommer av grekiskans axios "värde" och logos "läran om". Inom området tillämpad värdeteori forskar man kring hur man matematiskt kan beskriva skillnader mellan värden. Tillämpad värdetoeri eller Formell Axiologi hör vetenskapligt hemma inom filosofin. Den teoretiska filosofin inriktar sig på hur världen är och hur vi uppfattar och uttrycker något om världen. Den praktiska filosofin intresserar sig för hur världen bör vara – för etik, moral, estetik och politik.
Tillämpad värdeteori har beröringspunkter inom båda dessa grenar.

Dr. Robert S. Hartman var grundaren till tankeprofilen och professor i filosofi vid University of Tennessee och National University of Mexico fram till sin död i september 1973. Det var genom forskning tillsammans med sina studenter som profilen utvecklades. Dr. Hartman identifierade tre dimensioner som beskriver hur vi upplever verkligheten. Han kallade dem värdedimensioner (Dimensions of Value). Vi värderar allt, både omvärlden och oss själva i dessa tre dimensioner. Värdedimensionerna kallas systemisk, extrinsisk och intrinsisk.

Den svenska läkaren och forskaren Evert Schildt kom 1968 i kontakt med Dr. Robert S. Hartman och hans arbete och såg i den en helt ny möjlighet för kartläggning av våra tankemönster och dess stora betydelse för bl a stresshantering och personlig utveckling. Han byggde upp ett nära samarbete med författaren av ursprungsverket, Professor Robert S Hartman.
Evert Schildt utvecklade metoden till användbarhet vid ledar- och personutveckling i företag och organisationer. Profilen visade sig också fungera bra vid urval av chefer och specialister, där en befattningsbeskrivning matchas mot kandidaternas tankemönster. Ofta finns det ett samband mellan framgång i en viss yrkesroll och framgångsrika individers tankemönster.

Under senare delen av 80-talet utvecklade Dr. Bob Kinsel Smith den sk. Kinsel-delen i undersökningsmetoden. Han tillförde nya uppgifter i Hartmanprofilen som kom att förbättra profilens reabilitet. Sedan mitten av 90-talet har Bob Kinsel Smith vidareutvecklat instrumentet, genomfört reabilitets-studier och gett den namnet Hartman-Kinselprofilen.